I CORONANS TID

I CORONANS TID 7 | Alla mina bubblor

”Varför känns det så konstigt så här i coronatider”, frågar jag Kollegan, en av de få jag träffar där i vår gemensamma lokal för existentiella samtal i Rödabergen. ”Så avtrubbat, som om…

I CORONANS TID 2 | Att stå ut med ovisshet

Det här är den andra delen i På gränsen – ett försök att ta hjälp av det existentiella perspektivet för att förstå vad det är att leva i corona-tider. För länge sedan…

I CORONANS TID 6 | Nära på avstånd

Att var nära och att vara nära är två helt skilda saker i coronatider, det blir extra tydligt denna morgon när jag som vanligt scannar både officiella och sociala medier i min…

I CORONANS TID 9 | Vad är det vanliga?

Först då våren 2020 tänkte jag: Efter sommaren är allt som förut. Sedan i juni tänkte jag: I januari -21 är vi tillbaka i det vanliga, sedan januari -22. Nu tänker jag…

I CORONANS TID 5 |
På jakt efter mening

Mest längtar jag efter det vanliga. Fika med en vän, kolleger, med barnen. Ringa till Maken vid fem och fråga om han vill gå på bio. Strosa i en bokhandel och komma…

I CORONANS TID 4 |
Att närma sig döden

Står och river i lite ris i en illa skött del av trädgården när det slår till. Rädslan för att bli sjuk i covid-19. Rädslan för att dö. Som en aning bara. En ilning. En…

I CORONANS TID 1 |
Upptäckter i gränslandet

Det är underligt. Overkligt. Sjunde dagen hemma. Coronakontakter i min allra närmaste krets. Självvald karantän. Om jag mot förmodan är smittad vill jag inte sprida viruset vidare. Så hemma. Och hemma. I…