Det är underligt. Overkligt. Sjunde dagen hemma. Coronakontakter i min allra närmaste krets. Självvald karantän. Om jag mot förmodan är smittad vill jag inte sprida viruset vidare. Så hemma. Och hemma. I den existentiella filosofin talar man om gränssituationer.Det är…
”Nej, livsvisdom är inte ett citat som går att sätta upp på kylskåpet. ”Och inte är det heller någon form av kunskap, eller hur. ”Och inte tankar.” Är det en känsla? ”Nej knappast.” Det är något annat alltså. ”Hm.” Låt…
Jonna Bornemark, filosof: Ovisshet är människans existentiella villkor.Ruben Wätte, konstnär: Ovissheten är förutsättning för kreativiteten.Maria Sundin, astronom: Vi vet inte hur stort universum är.Alec, asylsökande som lever illegalt i Sverige: Jag lever för stunden. Han är strax över 20 och…
Tänk att det ska vara så svårt att bara känna det man känner, rakt upp och ner utan tolkningar. Jaha, nu är jag glad. Okey, nu är jag lite nedstämd. Hoppsan, där blev jag förbannad. Men sanningen är ju att…
Många filosofer har ägnat sig mycket åt att gå, inte minst filosofen Søren Kierkegaard. Författaren och filosofen och Friedrich Nietzsche. Henry David Thoreau, ni vet han med det lilla huset vid Walden, tog det där med att gå och vandra…
Ja, jag läser många böcker. Mest facklitteratur. Och vissa stannar kvar. Som den här. On Looking, Eleven Walks with Expert EyesAlexandra Horowitz, 2013 I en tid av informationsbulimi tar författaren Alexandra Horowitz sig an sitt kvarter på Manhattan. Vad finns…
Det gick steg för steg, säger hon, och så en dag var nazismen ett faktum. ”Det är det som är det farliga. Den omärkliga förflyttningen. Normaliserandet.” Hédi Fried vet. Hon var med i Sighet, Rumänien, då på 30-talet. Nu varnar…
Flera gånger om dagen lovar vi varandra något: ”Jag kommer vid tre.” ”Rapporten blir klar i morgon.” ”På lördag bjuder jag på middag.” Då och då är det lite mer allvar: Vi lovar att tala sanning i domstolen, att…
Man kan se nyårslöften som en del av vårt konsumtionssamhälle. Precis som köket, trädgården, bilen räcker vi aldrig som vi är. Vi måste förskönas, föryngras, förbättras. Men stämmer det? Eller skulle vi må bättre om vi tog emot oss själva så som vi är.
Visst kan julen vara klappar, god mat och Kalle Anka. Men vi kan också använda den för att utforska vad det är att vara människa. Eller som prästen X säger: Låt oss leka jul.
Hemma hos oss har vi ett hyfsat avslappnat förhållande till julen.En hel del klappar vissa år, få ett annat. Storjul vissa år, liten ett annat. Men det allra bästa vi gjort genom åren är julfrukosten. Det började med att svärmor…
Det som förr var en rit har idag ofta blivit en fest. Har något gått förlorat? Eller har vi befriat oss från andlig barlast som ändå inte betydde något?
