Det är inte bara Kierkegaard som har promenerat och gått. För Henry David Thoreau, ni vet han med det lilla huset vid Walden, var det där att gå och vandra på allvar.
Först det där med tiden. En tjugominuterspromenad är inget för Thoreau, tre-fyra timmar bör man ta på sig. Och att gå efter en uppgjord plan avråder han ifrån, istället vill han att naturen ska leda vandringen. Att gå innebär för honom också att klättra, både i berg och träd. Upp på kullar, ner i dalar, huka under fallna träd, balansera på stammar. Var i naturen.
Samma ska med vinden, solen, dofterna, fukten, torkan – var med dem eftersom de, som han skriver förmedlar en annan tid än vår: “… comes down to a more recent time than ours.”

MER här en text av Thoreau själv om att vandra.

FOTO:Tracy Lee Carroll, enligt CC