WALTER OSIKA 2 | Många olika sorters stress

Vi använder ofta ordet stress som om det vore en enda företeelse. Men det finns många sorters stressorer och vi är alla olika känsliga för dem berättar läkaren Walter Osika.

Vissa av oss reagerar starkt på vardagens press, någon annan jagas ständigt av existentiella funderingar. Oavsett vad som stressar oss klarar vi den bra bara vi får någon forma av återhämtning. Det är när vi inte hinner med det som det finns en risk för utmattning. 

Läs intervjun med WALTER OSIKA här – och lär dig bli din egen stress-utredare.

Här är några förslag, du har kanske själv fler.

VARDAGSSTRESS – en ökning av stresshormonerna i kroppen eftersom tiden inte räcker till för jobbet, hemmet, fritidssysselsättningarna, ambitionerna, barnen, partnern, föräldrarna, vännerna, hunden och alla böcker som borde läsas.

FYSISK STRESS – höjning av stresshormonerna i kroppen på grund av krävande mat, dålig luft, höga ljud, otäck lukt, hemska bilder, illasittande kläder, ingen motion, dålig sömn, tungt arbete, enahanda rörelser.

PRESTATIONSSTRESS – höjd beredskap i kroppen eftersom vi fått ett uppdrag som är rolig men lite svårare än vi är vana vid– en arbetsuppgift, en tävling, ett framträdande, en dejt.

UTMANANDE STRESS – höjd beredskap i kroppen eftersom vi tagit på en uppgift som är svår, smärtsam men viktig: biståndsarbete, förhandling, ta hand om lidande medmänniskor, konfliktlösning.

FÖRLAMANDE STRESS – höjd beredskap i koppen på grund av en känsla av maktlöshet på arbetet, i familjen, i relationen eller inför sin egen oförmåga.

TÄRANDE STRESS – höjd beredskap i kroppen på grund av tristess på jobbet, brist på arbete, brist på förmåga att göra det man vill.

ÅNGESTLIKANANDE STRESS – höjd beredskap i kroppen på grund av inre eller yttre konflikter som ter sig olösbara.

EXISTENTIELL STRESS – höjd beredskap i kroppen på grund av svårigheter att se om livet har någon mening och i så fall vilken.

AKUT STRESS – höjd beredskap i kroppen därför att något hänt: olycka, ekonomisk kris, arbetslöshet, separation.

BRA FÖR ALLA OCH EN VAR

– Vid det här laget vet varenda människa som läser dagstidningar och magasin vad man ska göra för att stressa av, säger Walter Osika. Men av egen erfarenhet vet jag att det inte räcker med att veta, det gäller att göra det också:

• Sov 6-8 timmar per dygn. Den som inte sover blir lättare stressad och den som är stressar sover sämre.

• Ät sådant som din kropp mår bra av. Fel mat och kroppen går på hög eller lågvarv och du klarar stress sämre.

• Lyssna på din kropp, den stressvarnar tidigt.

• Motion – helst varje dag, det gör underverk.

• Försök förstå dig själv, vad just du är känslig för. Undvik eller ta kontrollen över det.

• Meditera och gör avslappningsövningar.

BÄSTA BOKEN

Den bästa boken om stress är också den minsta, säger Walter Osika:
29 sidor om stress av Kerstin Jeding, Bonniers förlag, 2010. (Kostar inte mycket mer än en kopp kaffe.)
Korta texter och enkla övningar för den som vill hantera stress på ett nytt sätt.

OM DU VILL DELA