Hemma hos oss har vi ett hyfsat avslappnat förhållande till julen.
En hel del klappar vissa år, få ett annat. Storjul vissa år, liten ett annat. Men det allra bästa vi gjort genom åren är julfrukosten.
Det började med att svärmor inte kunde hålla sig lugn under julklappsutdelningen. Hon hetsade, kunde inte stilla sig. Så var det barnen som blev så otåliga hela förmiddagen och under lunchen och fram till Kalle. Vi frågade oss helt enkelt, varför måste det vara så här. Varför kan inte barnen få de flesta av sina julklappar direkt på morgonen och vi frid resten av dagen.
Så började vi med en stilla orgie: Julfrukost.
Åtta på morgonen. Tända ljus i hela huset, brasa, julmusik, gran och den mat vi kunde få fram ur kylskåpet. Vi i pyjamas, gröt och skinkmacka och så då och då en julklapp.
Tid tog det, någon måste hämta mer kaffe, någon granne kom in och slog sig ner, här och där öppnades ett paket.Det tog halva dagen och sedan bara frid.
Läsa en bok, spela ett spel, ta en promenad.
Nu har seden spritt sig. I år blir det julfrukost hos brorsan.