Det var ett fint möte där på Bokmässan för några år sedan.
Sofia Torvalds hade precis kommit ut med boken Bliv du hos mig (Schildts & Söderströms, 2016) som med värme och smärta berättade om kvinnorna i hennes släkt. Om varför de alltid går sin väg från dem dem, de där viktigaste och närmaste. Går och går..
”Jag är den femte generationen kvinnor som skiljer sig. Det är nog rekord”, säger Sofia.
Det blev ett samtal om att våga älska, att våga lämna, att våga stanna och att våga vara trött på att vara mamma.
Får man tänka som jag gör? Får man vara trött på barnen?
Sofia Torvalds, författare
Sofia känner den själv, den där längtan bort från familjen, till och med från barnen. Tillbaka till ett eget liv, ett obundet, ett mindre konfliktfyllt. Att bara få läsa. Att bara få vakna i sin egen takt på. morgonen. Att inte ta hänsyn. Inte lägga ner all sin energi på andra. På maken. Ja, också på barnen.
På samma gång skaver frågan i henne. Får man känna så? Får man göra så som alla hennes förmödrar gjort? Bestämt sig. Lämnat bort barnen. Eller gått. Bara gått.
Och hur, funderade hon, kan hon gå emot traditionen utan att gå emot sig själv. Hur mycket självständighet behöver en människa för att känna sig sann? Vad är sann? Och hur mycket kan man tulla på all sin längtan utan att gå söner.
Smärtsamt, ärligt och insiktsfullt rotar hon kring i sin historia och tar oss på vägar som är både knaggliga och känns farligt.
Till slut en bra bit in i boken bestämmer hon sig. Hon stannar. Hon blir den som stannar.
Berörande bok. LÄS MER OM Bliv du hos mig.
Hon har också skrivit fler väl värda att läsa.
MER OM KÄRLEK
