SKA FARMOR FÅ VARA MED PÅ JULAFTON?

Eli och Julia, som är halvsyskon, vill bjuda in farmor Ellen för att fira jul med familjen. Pappa Fredrik och mamma Torun vill inte.
Det hela kompliceras av att Julia är Fredriks dotter, medan Eli är Toruns flicka och har en annan pappa

Vad tycker du är rätt handling i den här situationen? Ska alla vara med på julen, eller bara vissa utvalda. Så här tänker filosoferna:

Dilemmat

MO ZI tror på universell kärlek

Den kinesiske filosofen Mo Zi,k som levde på på slutet av 400-talet och början av 300-talet  f.v.t. skulle också ha bjudit in Elis farmor eftersom han var säker på att människans djupaste drivkraft var  Jian ai 兼爱, universell kärlek. Flera hundra år före den västerländske profeten Jesus hävdade Mo Zi att jai an manar oss att behandla alla som vi själva skulle vilja bli behandlade och att vi ska bry oss om människor oberoende av deras status eller förhållande till oss. Hans filosofi kallas i Kina för moismen och sammanfattas i meningen ”när någon kastar en persika till mig återgäldar jag den med ett plommon”.

Sören Kierkegaard tror på människans rätt att välja.

Även om Julia kallar sin pappa Fredrik för barnslig så kan han luta sig mot filosofen Sören Kierkegaard  (1813-1855) som såg människans utveckling i flera steg. Det första kallade han för det estetiska, och i det var människan vänd utåt mot andras åsikter och tingen omkring henne. I nästa stadium, det etiska, började hen upptäcka sig själv och sin egen vilja oavsett vad andra tyckte. Det här var viktigt inte bara för individen utan också för samhället, menade Kierkegaard, eftersom vi genom att vara ärliga mot varandra tillsammans kan utveckla den mänskliga moralen.

Jean-Jacques Rousseau misstrodde konventionerna.

Julia skulle kunna läsa den schweizisk-franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) som skilde på människans ”naturliga tillstånd” och det hon tvingades till när hon anpassade sig till samhället. Den naturliga människan, är fri, oberoende och har en självklar godhet och empati, menade han. Men när vi började leva i grupper så skapades normer och lagar som inte var till för människan, utan för att trygga våra tillgångar. De här reglerna korrumperade oss så starkt att vi förlorade våra naturliga förmågor. Så istället föra att odla vår medfödda medkänsla så tvingar samhället oss att bli egoistiska.

Adam Smith vill ta hänsyn till allas behov.

Mamma Torun försöker hitta lösningar som passar alla och skulle kunna hämta kraft hos den politiske filosofen Adam Smith (1723-1790) som menade att människan i och för sig har en medkännande sida men att starkast är ändå egennyttan och att det inte går att bortse från den när man behöver förhandla. De bästa avtalen, menade han, är de som tar hänsyn till allas behov.
 Ann Lagerström

De filosofiska dilemmana har förut publicerats i Modern filosofi och Modern psykologi.