Tag

mening

Browsing

Bede Griffiths var en benediktinmunk som levde hela sitt liv i Indien i ett kloster som var öppet för olika religioner.
Jag träffade honom en gång i Stockholm och han är en av de många andliga ledare som jag  känner stor respekt för.
Här i en video från Youtube berättar han om hur han under en stroke mötte den andliga verkligheten i form av kärlek.
“Folk trodde att jag skulle dö. Jag trodde att jag skulle dö”, säger han i filmen. Och berättar hur han förberedde sig. Han bad och väntar men ingenting hände.
Då bestämde han sig för att överlämna sig till “the Mother”, säger han, och en våg av kärlek strömmade genom honom. Det var “det feminina” som öppnade sig, så uppfattade han det. Och det var inte kroppen som dog utan hans vardagsmedvetande.
“När allt försvinner så upptäcker du den där kärleken som är i dig hela tiden. Djupt inom dig utan att du vet om det. Släpp taget så får du se.”
Släpp taget om allt, om alla föreställningar, inte minst den om Gud. Våga låta ditt jag släppa kontrollen.
“Total kärlek. Det är det som finns bakom döden.”

Apropå det där med meningen. I existenspsykologi så skiljer man på meningen i livet och meningen med livet. Den första handlar om din vardag, den andra om universum.

Meningen i livet är det där som får oss att gå upp på morgonen – barnen, jobbet, politiken, trädgården, samlanrvurmen, motorcykeln. Temana är helt individuella och kan växla genom livet. En mening avlöser en annan. Men de tider då vi tappar bort den där viktiga orsaken till att livet är värt att leva och har svårt att hitta någon ny kan vara riktigt, riktigt tunga.

Meningen med livet är något helt annat. Det är den eviga frågan om själva livet – om allt som existerar – har en mening. Finns det någon Gud? Har kosmos en gräns? Finns det parallella universum? Vad ingår Big Bang i för logisk struktur? Eller är allt en meningslös slump?
Långa tider går det fint att leva

Stockholm 21 december 2017 08.14

Morgonsamtal med min vän prästen Ted Harris.
Vi talar om andlighet. Eller snarare vi talar om ett annat sätt att se på andlighet.
T: “Om vi istället för Gud utgår från mänsklighetens eviga fråga: Vad är det att vara människa …, säger Ted
A: “…och hur ska jag leva?”
T: “Just det, så skulle man kunna säga att alla som söker svar på de två frågorna är andlig.”

TED: Alla som söker svaret på vad det är att vara människa är ur mitt perspektiv andliga.

A: “Men jag tycker ordet står i vägen, det pekar på en sinnesstämning, jag är andlig, istället för på ett utforskande.”
T: “Så kan det vara. Vad tycker du om Aristoteles eudaimonia, mänsklig blomstring.”
A: “Fint ord, men svårbegripligt för många.”

Julen är en form av lek, menar Lars Björklund, kaplan på Sigtunastiftelsen. Vi klär ut oss, drar in granar och experimenterar med begreppen barn och familj. Och så uppmanar han: Ta chansen, använd julen för att leka med ditt eget liv.

– Jag kan förvandla dig till allt!
Alex är sex, kanske sju, och har stannat mitt i springsteget på Sigtunastiftelsens innergård för att dra in Lars Björklund i sin lek. Se där en pojke och en kaplan som har så roligt. Nyss kände de inte varandra och nu hittar de på för fullt.
Kanske anade Alex att det här är en vuxen som tar människans skapande förmåga på allvar.
– Det finns en form av lek som är tidsfördriv, säger Lars nu när Alex, killen, monstret, rasat vidare. Och en sort som jag brukar kalla spel, och så finns det den allvarsamma, livsleken. Och julhelgen, vad är det?
– Alla tre.
Först. Lek som skoj och tidsfördriv. Från garderoben, källarförrådet, tar vi fram vår scenografi. Vi färgar hemmet grönt och rött med servetter, pynt och julrosor. 

Ett ord du plötsligt fastnar för. En bild som kommer till dig. En plötsligt lust att göra något för någon. För prästen Gunnar Lind är det så här Gud talar till honom.

NAMN Gunnar Lind
GÖR Präst i Högalidskyrkan
SPECIALITET Retreater. Ökenmässor med inslag från koptiska traditioner, musik, rökelse, nybakat nattvardsbröd, ikonbilder och levande ljus.

Kan man kommunicera med Gud?
Ja, fast jag kanske skulle säga vara i relation och i kontakt med.
Kan alla människor göra det?
Ja det tror jag.
Men vad är Gud?
Bilbens Gud är nära och med i allt.
Hur låter Guds röst?
Det är ett tilltal. För vissa människor är det jättetydligt. Det kan vara ett ord, eller man får en association, en tanke som gör att man ser något på ett nytt sätt, något faller på plats.

Var är hemma? I kvarteret, stadsdelen – eller varför inte i kosmos? De här galaxerna NGC 2207 och IC 2163 som finns 130 miljoner ljusår bort är en del av den verklighet som vi tillhör. De är i ständig rörelse. Du är i ständig rörelse. Cellerna i din kropp är en ständig rörelse. Vi är, tillsammans med dem och allt annat som existerar, en enda gemensam rörelse.

I år är det UNESCO:s ljusår, och genom det vill de och astronomer världen över både påminna oss om att vi är en del av kosmos ljus och att vi genom vårt sätt att använda olika former av lampor påverkar både oss själva och vår förmåga att se vår kosmiska hem.
Ju fler lampor vi tänder desto färre stjärnor ser vi. Och det,

“Det är svårt att leva,
vi behöver all hjälp
vi kan få”

Den moderna människan behöver mer tröst, inspiration och gemenskap – och mindre Gud, menar den brittiske filosofen och författaren Alain de Botton och uppmanar alla att skippa tron men ta de bästa teknikerna från religionerna.

Filosofen och författaren Alain de Botton har precis packat upp lådan han fått från tryckeriet med den nya boken Religion for Atheists, och nu står han här källaren till The School of Life i London och