Tag

livsfilosofi

Browsing

The School of Life startades av filosofin Alain de Botton. I London erbjuder de kurser, prylar, workshops på temat livsfilosofi. Jag var där för några år sedan, och kurserna var av skiftande kvalitet, men ambitionen och passionen gå inte att klaga på.
I ett hör av deras hemsida finns Book of Life, där organisationens föreläsare och vänner skriver om sina favoritämnen. Här kan du läsa om arbete och personlig utveckling och inte minst mycket om kärlek och relationer . Också det här materialet är ojämnt, jag kan sakna djup, det blir lite ytligt ibland, Och det märks när man lusläser de goda råden att det skiljer en del på hur vi lever i Storbritanniens och Sverige. Men det går att hitta intressanta tankar och det är lätt att hitta olika ämnen som du kan vara intresserad av.

FOTO: wewiorka_wagner, enligt Cc.

Ja, vad betyder egentligen de där orden “Jag älskar dig”? I <a href=”https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/674981?programid=793″>filosofiska rummet</a>  på Sveriges Radio vrider och vänder Anders Johansson, litteraturvetare, Pernilla Glaser, författare och Jenny Jägerfeld, psykolog  på de där tre orden tillsammans med programledaren Peter Sandberg.

<iframe src=”https://sverigesradio.se/embed/episode/674981″ width=”100%” height=”150″ frameborder=”0″></iframe>

FOTO: Nicola Romanga, enligt CC.

Stockholm 21 december 2017 08.14

Morgonsamtal med min vän präster Ted Harris.
Vi talar om andlighet. Eller snarare vi talar om ett annat sätt att se på andlighet.
T: “Om vi istället för Gud utgår från mänsklighetens eviga fråga: Vad är det att vara människa …, säger Ted
A: “…och hur ska jag leva?”
T: “Just det, så skulle man kunna säga att alla som söker svar på de två frågorna är andlig.”

TED: Alla som söker svaret på vad det är att vara människa är ur mitt perspektiv andliga.

A: “Men jag tycker ordet står i vägen, det pekar på en sinnesstämning, jag är andlig, istället för på ett utforskande.”
T: “Så kan det vara. Vad tycker du om Aristoteles eudaimonia, mänsklig blomstring.”
A: “Fint ord, men svårbegripligt för många.”

Kanske är det för att så många av mina nära dog innan jag var 30. Kanske är det för att jag funderar på mycket på livet. Kanske var det begravningen av en fågelunge i en kompost när jag var liten som väckte mitt intresse. Hur som helst har jag alltid varit fascinerad av döden och det där märkliga fakta att vi bara stiger in i livets drama, har en roll under några decennier, i bästa fall ett sekel, och sedan bara kliver ut.
Här ett citat från konstnären Marina Abramovic, som just nu ställer ut på Moderna museet i Stockholm. Hennes tankar om sambandet mellan liv och död liknar filosofen Martin Heideggers begrepp i-döden-varon, att leva medveten som sin egen död. Och författaren och filosofen Albert Camus övertygelse att just för att vi vet att livet är absurd kan vi verkligen njuta av det.

Jag fattar inte hur folk kan vara medvetna om det och ändå ägna sig åt en massa skit.

Du sysselsätter dig en del med din egen död. Du lär redan ha planerat din begravning?
– Självklart! Det viktigaste är hur man lever och hur man dör. Jag intervjuade nyligen en kvinna i Brasilien som var 110 år gammal och frågade henne vad som är viktigast i livet. Hon sa: ”Det viktigaste är hur du träder in och ut ur livet.” Det är det vackraste jag har hört på länge. Jag är inte besatt av döden, men vi ska alla dö, så varför tänker vi inte på det? Det enda att förhålla sig till livet är att njuta av det ännu mer. Och jag njuter verkligen av mitt liv. Varje dag kan vara den sista, man vet aldrig. Hur vet vi att en asteroid inte är på väg att kollidera med jorden? Vår värld är bara en liten prick i det stora kosmos. Jag fattar inte hur folk kan vara medvetna om det och ändå ägna sig åt en massa skit.”
Ur intervju i Svenska Dagbladet.

I det existentiella perspektivet talar man ofta om den fundamentala osäkerheten. Det mesta är osäkert – vädret, mitt humör, min partner, jobbet, döden, slumpen – men hur ska vi hantera det?
En osäkerhet som vi fram till på senare tid varit tvungna att leva med är barnen. Vi skapar de genom vår kärlek, vi ser magen växa – men exakt vilken varelse som kommer att bli vår följeslagare livet ut vet vi inte. Men nu erbjuder företaget GenePeeks kvinnor som ska planerar att bli gravida med hjälp av donatorer att få tjuvtitta på sitt eventuella kommande barn genom att i förväg slå ihop mannen och kvinnas gener och presentera resultatet:

Varsågod, din nya bebis – eventuella genetiska sjukdomar, längd, ögon- och hudfärg, bröststorlek (!), mental stabilitet, kognitiv förmåga, sömnmönster – ja, allt det som generna kan berätta. Här har du hela listan. Eller som företaget skriver på sin nästan färdiga hemsida: Det är här du startar din friska familj.

Tänk att vi lever i den girigaste och på samma gång den mest generösa av tider.
Det danska konstmuseet Louisiana har lagt ut mängder av intervjuer med författare, konstnärer, arkitekter, designers som talar om kreativitet, filosofi, politik, kärlek …
En riktig guldgruva för den som är intresserad av vad det är att vara människa.

Louisianas filmkanal.

Här berättar till exempel Patty Smith om att växa upp och att vägra växa upp. Om poesi, andlighet, relationer … och så en massa högläsning.

Jag kommer alltid att leva som Peter Pan.

FOTO: Mabi2000, enligt CC