Tag

arbete

Browsing

Träning och rutiner hjälper
hjärnan att bli kreativ

Nej, det är inte bara att sätta igång och spåna. I alla fall inte om du vill skapa något nytt. Hjärnan gillar att gå i invanda spår och behöver styras med en fast hand för att bryta sina mönster.Så varsågod – handfasta råd för den som vill skapa en kreativ arbetsplats.

”Ja, då sätter vi igång och spånar.”
Hur många av oss har inte varit med på möten som kallats kreativa men som egentligen inte givit upphov till något nytt.Visst har det kommit fram idéer, men synar man dem noga är det mest varianter på sådant vi tänkt förut. Och det är inte så konstigt, de flesta kreativa möten har inte räknat med hjärnans behov av trygghet och vårt eget behov av att undvika ångest.

Vi är vanedjur
Vi människor är både vane- och gruppdjur. Vi organiserar vår dag på ungefär samma sätt, semestrarna liknar varandra och ärligt talat om du tittar dig omkring på kontoret på kläder, glasögon och frisyrer – inte så stor variation, eller hur. Till vardags är det där förstås bra, det tar alldeles för mycket tid och energi att ändra rutiner hela tiden eller försöka umgås med människor med helt annan livsstil.
De här mönstren stöds helhjärtat av hjärnan, som själv fungerar med hjälp av nätverk. Allt det du vet, allt det du gör, bygger på mer eller mindre fasta kemiska och elektroniska banor mellan 100 000-tals celler. När du tänker på din frukost, när du börjar fundera på ett nytt projekt, så aktiveras minnet av det du brukar äta och det du ritat eller planerat förut. Nytt väcker liv i gammalt. Gammalt är lika med trygghet.

Bryt dina och hjärnans mönster
För att kunna tänka utanför ramarna så krävs det att du bryter både dina egna och hjärnans mönster och helt frivilligt framkallar både psykologisk och biologisk rädsla. Vanor ska undvikas, nätverk ska slitas upp, minnen skjutas åt sidan, celler som förut vetat vem de brukar prata med måste tvingas bli vilsna. Och ditt osäkra jag (vi är alla i grunden osäkra) måste våga blotta fåniga, naiva, udda och opassande sidor.

DU FATTAR. KREATIVITET ÄR INTE KUL. DET ÄR BLODIGT ALLVAR. KREATIVITET ÄR LIKA MED ÅNGEST.

Så, tvärtemot vad man kan tro måste kreativa möten organiseras med tanke på trygghet. Jaget måste vara säker på att inte bli hånad och hjärnan måste förstå att det inte är farligt när allt gungar.
Så hur gör man?
Först gäller det skapa en kreativ mötesrutin. Just det, rutin för att bryta rutiner. Hjärnan behöver lära sig när den kan släppa loss och när den får ha kontroll. Och för att den ska klara det bör man dela upp den kreativa processen i tre tydliga steg: Hitta, välja, förädla.

Hitta, välja och sedan förädla
Hitta: Tid för öppet spånande. Inga krav på realism, inget snack om hållbarhet, möjligt eller omöjligt. Även om det är en industribyggnad med bestämt syfte som är dagens ämne så får vilka hugskott som helst samlas i den rika kompost som är skapandets mylla. Apelsin, hög hatt, plywood, arg … När cellerna väl öppnar sig finns ingen gräns för hur de kan associera. När ni skrattar vet ni att ni är på rätt väg.
Dela gärna upp hitta-mötena i två delar med minst en natt emellan. När hjärnan väl kommit igång arbetar den vidare medan du sover.
Välja: Nytt möte. Sprid nu ut alla idéer, kloka som galna, särskilt de galna. Gå omkring, behåll öppenheten, kombinera, komplettera och välj några spår att arbeta vidare på. Dela in er i grupper, spåna vidare, skapa ett mycket löst, utmanade, men ändå förslag.
Förädla: Kära vänsterhjärna, du som älskar att ha koll, nu är det din tur. Nu får du äntligen bli realist och tänka på uppdragsgivaren, planerna och pengarna.

Ann Lagerström
©lagerström
Aritikeln publicerad i tidningen Arkitekten FOTO:ANV Recife enligt CC

 

ANVÄNDA OCH DELA
Dela gärna via länk på nätet.
Vill du skriva ut artikeln och dela den med andra eller använda den i undervisning eller på en kurs får du gärna skriva ut och kopiera den om du anger källan lagerstrom.nu. Men om du vill publicera den på din egen sajt eller i någon annan form av publikation måste du kontakta mig.

Är du en uppskjutare, en prokrastinerare? Frågan har varit aktuell i vår tack vare boken “Dansa på deadline” av  Alexander Rozental och Lina Wennersten. Och många av oss har nickat och skamset mumlat ja. Jodå, vi har listor, vi prioriterar, och vi skjuter upp.
Nu kommer nästa fråga: Är du en pre-krastinerare, det vill säga, kastar du dig över en uppgift utan att tänka efter, och det trots att det inte är bråttom.

Är det dags att sluta skjuta upp och alltid bli klar i sista minuten ? Följ då forskarna senaste tips: Sätt dina deadlines så att de infaller antingen inom den månad du befinner dig i eller innan årets slut. 

Det verkar nämligen som om hjärnan reagerar på gränser och prioriterar uppgifter som är före 31 i varje månad eller före sista december.
Två olika försök i olika länder, en gjort med studenter och en med bönder, visade samma sak. Grupperna fick en uppgift och delades sedan in i två delgrupper som fick lika mycket tid på sig. Ända skillnaden vara att  två grupper fick deadlines som låg före en gräns – antingen en månad eller slutet av året. De andra fick deadlines som sträckte sig över en gräns.
I båda fallen visade det sig att de som skulle klara av sitt uppdrag före gränsen satte igång direkt och lyckades i högre grad än de vars tid sträckte sig över någon form av gräns.

Här gäller det alltså att skaffa sig smarta deadlines, eller helt rita om sin almanacka. Hellre deadline på fredag än på måndag. Hellre sista mars än första april. Hellre slutet av deceber än första veckan i januari.
Lycka till.
KÄLLA
 Banish Procrastination by Thinking Differently About Deadlines Scientific American Mind
FOTO Farid Iqbal ibrahim, enligt CC

… eller hur du lätt kan lära dig att prestera bättre.

Kan du känna igen känslan: Du ska sjunga på en fest, hålla ett föredrag, visa upp en konst du tränat in och så fastnar du i dina egna tankar. Istället för att bara hänge dig och låta kroppen göra det den redan kan så försöker du prestera genom att tänka. Du tappar bort dig, snubblar, misslyckas.

Hjärnforskarna har länge vetat att färdigheter lärs in med hjälp av den vänstra hjärnhalvan men flyttas över till den högre när de väl är inövade. Det är där i den högra som känslan av flow och självklarhet finns. Det där medvetna försöket att vara duktig hör däremot till den lite mer genomtänkta och mekaniska vänstersidan.

Nu har Juergen Beckmann, PhD, som leder Institutionen för sportpsykologi vid  Technische Universität München i Tysland kommit på en enkel teknik.

KNEPET
För att lura nervositeten och vårt behov av kontroll bör den högerhänte idrottaren, föredragshållaren, sångaren, golfspelaren, snickaren strax före prestationen koncentrera sig och knyta vänster hand ett par gånger. Vänster sida av kroppen är nämligen kopplad till höger hjärnhalva, och genom att knyta handen så flyttar du din koncentration från den vänstra kontrollerande sidan till den högra spontana. Autopiloten kopplas på och du kan ställa dig upp vid middagen och hålla ett flödande tal till din bästa vän utan krampaktig ansträngning.

Läs mer HÄR.

FOTO: An Ta, enligt CC