Category

FORSKNING

Category

Häromdagen i en av de existentiella samtalsgrupperna i Rödabergen talade vi om jaget – finns det? Har vi en kärna som följer oss genom livet, en del av dig själv som är densamma oavsett vad som händer dig i livet? Eller är jaget något som bildas, av våra handlingar som filosofen Jean-Paul Sartre tror, eller genom kärlek som Martin Buber antyder?

Ja, jag är i alla fall densamma och har varit hela tiden, brukar Maken säga när jag frågar honom. Hm, säger jag, alltid lika fundersam över att vi har så relativt lite kunskap om den här varelsen som vi borde känna så väl. Inte ens vad det där vi kallar jag vet vi vad det är.

Nu på morgonen hittar jag ny forskning som visar att mycket små barn 12 timmar till 4 dagar gamla har en medvetenhet om sin egen kropp. Så även om det ser ut som om de viftar helt omedvetet i luften med sina armar tror forskarna nu att bebisar är kropps-medvetna.
Undersökningen gjordes med hjälp av en film där en bebis blev smekt över kinden. De små försökspersonerna satt i forskarnas knä och tittade på filmen. Ibland smekte de vuxna barnet på kinden i takt med filmens smekningar, ibland gjorde de ingenting. Och se, det var stor skillnad på barnens uppmärksamhet. När de såg och också kände en smekning stannade deras blick betydligt längre på filmscenerna. Se experimentet här Newborn Babies Understand their Bodys

Det här skulle kunna betyda att ett nyfött barn har i alla fall en början till ett medvetet jag. Att saker och ting inte bara händer henne utan att hon vet att det är henne det händer.

De naturvetenskapliga forskarna fortsätter att undersöka och i Rödabergen fortsätter vi att filosofera genom att inspireras av existensfilosofer och psykologer och våra egna erfarenheter och upplevelser.

VILL DU OCKSÅ vara med i en existentiell samtalsgrupp så börjar en ny den 25 september. Sju gånger, varannan torsdagskväll talar vi om vilja, kärlek, lycka, döden, livsval och vad som är meningen med livet. Ett annat sätt att umgås. LÄS MER HÄR

LÄS MER HÄR Don’t be fooled: Babies are born with some self-awareness.
MER OM VAD SMÅ BARN KAN Amazing baby abilities
FOTO Valentina Powers enligt CC

 

Vem bestämmer vad vi ska säga? Frågan kan tyckas konstig och svaret givet: ”Det är väl jag!”. Men hur snabbt är det där jaget? Och kan det vara så att du först vet vad du sagt när du hör dig själv tala? Ny svensk forskning ger spännande svar.

Iaktta dig själv, ja, lyssna på dig själv när du sitter och pratar med dina kompisar, arbetskamrater idag. Är allt du säger väl genomtänkt och processat? Har du medvetet bestämt dig för vad du ska säga och hur?
Kanske kommer du fram till samma sak som jag: Det går alldeles för fort för att jag ska hänga med. Börjar jag tänka så stannar konversationen av, talet blir hackigt, självmedvetenheten står i vägen för dialogen.

En glad uppdatering sprider glädje. En hatisk sprider hat. Det du skriver på FB påverkar vårt kollektiva känsloklimat.

Sitter i en fin liten lånad stuga långt ut på Värmdö. Har börjat på en bok om relationer, om dig och mig och vårt möte med de andra. Om hur man närmar sig en annan människa med respekt för hennes unika varelse. 

Kommer ni ihåg ett sådant där samtal där A sa A och B hävdade B och där grälet varade i evigheter därför att ingen ville ge sig.

Nästa gång ni hamnar i samma situation avbryt genast och läs den här artikeln högt för varandra. Ännu en forskningsgrupp har visat att minnet ändras hela tiden, din barndom var inte som du tror. Troligen inte ens gårdagen.
Den här gången är det neuroforskaren Donna Jo Bridge och hennes kolleger som med ett enkelt experiment verkar ha visat att gamla minnen kan skrivas över så att du tror att du sett det du inte sett.

Skärmbild 2014 02 03 22 28

Film kan rädda äktenskap Vad är bästa sättet att hjälpa par över de där tre första känsliga åren? En kurs i konflikthantering, träning i medkänsla eller att titta på film. Ja, ny forskning visar att det är vilket som. Att sitta hemma i soffan och se en rulle i veckan med relationstema och sedan svara på lite frågor fungerar lika bra som att gå på kurs och göra olika sorters övningar.

I snart tjugo år har psykologen Carol Ryff följt 7000 människor för att ta reda på vad som krävs för att leva ett gott liv, vad som är existentiell hälsa. De här är vad hon kommit fram till: Självacceptans, goda relationer, personlig utveckling, självständiga val, hantera sin omgivning – och mening.

Är du en homophily, ja då gör du som de flesta på Facebook, enligt ny forskning, det vill säga gillar och kommenterar mest de som tycker som du. ”Vänner” med andra åsikter ignoreras och filtreras så sakta bort av FB på grund av svag kontakt. Dumt tycker forskarna som menar att sociala medier borde byggas så att våra kontakter breddas istället för sluts.

Skärmbild 2014 01 20 18 51

Testet är i och för sig gjort på smarta datorer. Men när forskningen påstår något man vill höra så är det lätt att bli förförd och hålla med.
Men låt oss för en stund i alla fall få tro på Michael Ramscar vid Tübringens universitet som menar att hjärnans förmåga att tänka inte blir sämre med åren – den går bara lite långsammare för att den har mer information att processa.

Samma sak är det, enligt Michael, när vi, oavsett ålder, har svårt att komma ihåg namn. Det beror inte på att hjärnan är seg utan på att det finns alldeles för många olika namn att komma ihåg. Tänk förr, på landet, då hette folk Nils Andersson eller Anders Nilsson, nu har vi oändliga variationer på namn, dessutom från många olika språkgrupper.CLäs här Forget About Forgetting: Elderly Know More, Use it Better, jag lovar att det känns bättre efteråt

FOTO: Rob & Stephanie Levy enligt CC

 

Boken du läser påverkar både din kropp och din hjärna flera dagar efter att du lagt ner den, visar ny forskning från Emory University.

Häromnatten läste jag en deckare. Den var obehaglig. Handlade om barn som dödade varandra. Om blod och misstänksamhet. Det kändes inte bra, men boken var skickligt skriven och jag kunde inte lägga ner den innan jag fick veta vem mördaren var. Nästa morgon när jag vaknade märkte jag att känslan fanns kvar. Det kröp längs ryggraden. En oro rörde sig ungefär där revbenen slutar. Dagen därpå likadant. Boken, berättelsen, den där lilla pojken, fanns kvar.

Och nu läser jag att det finns alldeles ny forskning som visar att läsande lämnar spår i hjärnan som inte släpper taget. Fortfarande fem dagar efter att försökspersonerna hade slutat läsa var både ett center som är kopplat till språkkänslighet fortfarande aktivt och en annan del av hjärnan som man vet är kopplade till att vi föreställer oss saker, som att vi själva eller någon annan springer.

Det här, menar forskarna visar att läsande, och kanske också andra berättelser, inte bara passerar genom hjärnan utan faktiskt lämnar spår. Storyn, särskilt huvudpersonen, tror forskaren Gregory Berns, hänger kvar. Hur länge, det vet man inte, men minst fem dagar.

Och jag tänker på att jag aldrig tyckt om skräckfilm. Och jag tänker på allt jag tar in på en dag – bilder, statusuppdateringar, nyheter, böcker, filmer, tv-program, samtal, sms – och jag tänker på hur hjärnan på ett eller annat sätt måste ta hand om detta. Hur allt det där stannar där inne som aktiviteter bland tiotusentals, kanske hundratusentals celler och jag får genast lust att som Dottern medie, mobil och internetfasta.

LÄS MER A Novel Look at How Stories May Change the Brain
FOTO: Mo Riza enligt Creative Commons

BOKTIPS från Anna Reet Gillblad. Istället för läskiga deckare föreslår hon att jag ska ta fram den gamla klassikern Flow av Mihaly Csikszentmihalyis (länken är till ett TED-talk med honom). Den somnar man gott av och har bra aktivitet i hjärnan när man vaknar hälsar hon.

FOTO Peter Berkman enligt CC