Author

Ann

Browsing

Ett års existentiell fördjupning

Vem är jag? Vad vill jag? Vad är mening?

Existentiella samtal och coaching har sina rötter i existentiell filosofi och psykologi. Sedan antiken har filosoferna undersökt ämnen som är lika aktuella idag som då: Vad är det att vara människa? Hur är det att leva i relation till andra? Och hur kan man hantera sin frihet och alla sina valmöjligheter?

Existentiella samtal är viktiga i vår tid eftersom de inte i första hand är målinriktade utan snarare utforskar människans unika situation med inspiration från filosofin. Samtalet sker i dialog med klientens fråga i fokus och ger möjlighet att vidga sin syn på vad det är att vara människa. Det kan handla om en aktuell livsfråga – arbete, kärlek, val, ansvar – eller om mänskliga grundvillkor som döden och meningen.

UTBILDNINGENS MÅL
Utbildningen Existentiella samtal och coaching är ett första steg på en vidareutbildning för dig som redan har ett samtalsyrke och som vill komplettera med ett existentiellt perspektiv. Kanske vill du använda kunskaperna i din nuvarande yrkesroll, eller så tänker du dig en framtid där du mer specifikt ägnar dig åt olika former av existentiella samtal.

Målet för utbildningen är att ge dig en fördjupad kompetens att möta människor i svårigheter och dilemman av existentiell art. Den första terminen ägnar vi oss åt filosofi och självreflektion. Du får en introduktion till de viktigaste filosoferna och den existentiella människosynens mest centrala begrepp. Du får också lära dig den speciella samtalsmetodik som vi arbetar med, den fenomenologiska. I samarbete med en annan deltagare får du använda dina nya kunskaper i relation till dig själv. Den andra terminen har du dina första utbildningsklienter, får mer existentiell samtals- och coachingmetodik och handledning med filosofisk fördjupning.

UPPLÄGG
Utbildningen omfattar föreläsningar, workshops, enskilda, par- och gruppövningar med fokus på personlig och professionell utveckling, litteraturstudier och skrivuppgifter. De kommer också att ha utbildningsklienter och få handledning med filosofisk fördjupning.

Termin för termin
Den första delen av kursen, vårterminen 2019, består av studier i existentiell filosofi och psykologi och fenomenologisk teori med fokus på förståelse av sitt eget vara i världen. Deltagarna kommer också att coacha varandra.

Den andra terminen, hösten 2019, är inriktad på det professionella hantverket. Vi studerar fenomenologisk samtalsmetodik och existentiell coachingteknik. Under den här terminen har deltagarna också externa utbildningsklienter och grupphandledning med filosofisk fördjupning.
Utbildningen innehåller också skrivuppgifter. Den första terminen kommer deltagarna att få utforska sig själva i relation till den existentiella filosofin, psykologin och coachingen. Den andra terminen utgår vi från klientarbetet. Hur kan samtalen förstås med hjälp av existentiell filosofi, psykologi och coaching?
vittext
LITTERATUR
Kurslitteraturen består av existentiell filosofi, psykologi och coaching, både böcker och specialskrivet kursmaterial.
vittext
EXAMEN
För att deltagarna ska få ut sitt diplom ska de ha varit närvarande vid alla kursdagarna (det går att vara borta någon gång och då kompensera med en skriftlig rapport). Deltagarna ska också ha haft två utbildningsklienter som de träffat minst 6 gånger (1 inledande gång och 5 samtal). De ska också vara godkända på handledningen och på sina texter.
vittext
KOSTNAD

29 000 kr + moms. Betalas mot faktura före 1 februari.

CERTIFIERING
Den som gått utbildningen får ett diplom och kan sedan gå vidare på certifieringsprogrammet på Existentiellt Forum och därmed bli certifierad existentiell coach. Certifieringen består av fortsatt klientarbete och handledning med filosofisk fördjupning.

Det går också att ansöka om att få studera vidare på SEPT:s utbildning Existentiell vägledning och terapi för att bli auktoriserad som existentiell coach hos SEPT, Sällskapet för existentiell psykoterapi. Mer information om detta kommer snart på SEPT:s hemsida.
vit
KOMPETENSKRAV

Eftersom utbildningen i existentiella samtal och coaching är en vidareutbildning bör deltagarna redan ha professionell erfarenhet av samtal. Det innebär att den som söker till utbildningen behöver antingen ha en grundutbildning där det ingår samtal och/eller  arbetslivserfarenhet i ett yrke där samtalet är centralt.

INFORMATION
Ta kontakt med kursledarna för mer information. Se nedan.

ANMÄLAN
Skicka in din anmälan till anmalan@existentiellt.nu med namn, adress, telefonnummer, e-post och cv (både utbildningar och praktisk erfarenhet av samtal). Märk mailet: Ansökan Existentiella samtal och coaching 2019.

FOTO Vadislav Babibenko, enligt CC.

 
UTBILDNINGEN | FAKTA
VAD
Vidareutbildning i existentiella samtal och coaching för dig som har ett samtalsyrke.

HUR

Två terminer, totalt 10 utbildningsdagar plus en uppföljningsdag efter tre månader.
Föreläsningar, workshops, litteraturstudier, utbildningsklienter och handledning.

NÄR
Termin 1 våren 2019
Existentiell filosofi och psykologi, fenomenologisk teori och personlig utveckling.
28 feb-1 mars
22 mars
12 april
17 maj

Termin 2 hösten 2019
Fenomenologisk praktik, samtalsmetodik, klientarbete, handledning med filosofisk fördjupning.
30 augusti.
27 september
18 oktober
15 november
6 december Examen

Uppföljningsdag våren 2020
En uppföljningsdag efter tre månader. Vi delar erfarenheter och fyller på med ny kunskap.

TIDER
09.00-17.00

VAR
Rödabergsgatan 3, 113 33 Stockholm

VAD ÄR EXISTENTIELLA SAMTAL OCH COACHING

Här kan du läsa en längre text om de existentiella samtalens rötter och praktik.

Att allt förflyttar sig låter komplicerat, men är på samma gång en förutsättning för att vi ska kunna ta oss själva och vårt liv på allvar. Om vi vore likadana hela tiden, fasta i vår struktur, skulle det inte finnas någon möjlighet till förändring. Nu står vi inför oändligt många möjligheter, frågan är bara hur vi ska hantera dem.

KURSLEDARE

Ann Lagerström, certifierad existentiell coach, existentiell vägledare,  fil. mag., ledarskapskonsult, handledare, mindfulnessinstruktör. Studerat existentiell filosofi och psykologi på Södertörns högskola och SEPT.
KONTAKT ann@existentiellt.nu | 070 5562556

Annalena Sund Aillet, certifierad existentiell coach,  leg. psykolog,  leg. psykoterapeut, handledare och  lärare i psykoterapi, mindfulnesslärare. Studerat existentiell filosofi och psykologi på Södertörns högskola och SEPT.
KONTAKT annalena@existentiellt.nu | 072 3099979

FOTOGRAFIER:
Vägen: enligt creative kommuns. Ann Lagerström: Ola Hedin.

En vidareutbildning för dig som vill leda existentiella samtalsgrupper

Vad är det att vara människa? Vad är meningen? Och hur kan vi tala om döden? Det finns många existentiella frågor, men ont om möjligheter att tala om dem. Därför startar vi nu en vidareutbildning för dig som redan har ett samtalsyrke och som i framtiden vill leda existentiella samtalsgrupper i egen regi eller på din arbetsplats.

En existentiell samtalsgrupp är ett metod där deltagarna tillsammans utforskar existentiella frågor med inspiration av existentiell filosofi. Ämnena kan vara förutbestämda, eller väljas av gruppen. Metoden är utforskande och öppen, deltagarna söker inte efter ett enhetligt svar utan prövar många olika sätt att se, många sätt att tänka, utan något krav på att komma överens. De tänker själva tillsammans med andra och kommer därifrån med en bredare syn på vad det är att leva som människa.

Den existentiella filosofin är en bra utgångspunkt för den här formen av samtal. Både därför att det är den grenen av filosofin som specialiserat sig på frågan om människans existens och för att filosoferna är så uppfriskande oense. Här finns ateister och mystiker och allt från anarkister till djupt konservativa. Och i de existentiella samtalsgrupperna följer vi Sören Kierkegaards råd: Pröva det du hör och läser mot dina egna tankar och ditt eget liv.

UTBILDNINGENS INNEHÅLL
Under utbildningen kommer du få en grundläggande orientering  i existentiell filosofi, existentiella frågor och fenomenologisk samtalsmetodik med inriktning på grupper. Du kommer också fördjupa dina kunskaper i att leda grupper och i gruppdynamik. Vi arbetar både teoretiskt och praktiskt med den metod som du får inblick i.

Under sommaren är det inläsningsperiod där du fördjupar dig i existentiell filosofi.
Under andra terminen ht19 leder du en övningsgrupp under handledning och får fördjupad kunskap i metoden.

Ur innehållet:

  • Existentiell filosofi, introduktion.
  • Existentiella frågor, filosofisk fördjupning.
  • Att leda existentiella samtalsgrupper.
  • Fenomenologisk samtalsmetodik för grupper.
  • Praktik.
  • Litteraturstudier.

NÄR, VAR OCH HUR KAN MAN HA EN EXISTENTIELL SAMTALSGRUPP
Existentiella samtalsgrupper kan både genomföras i privat och offentlig regi – på arbetsplatser, skolor, vård och omsorg, bildningsförbund, bibliotek. Den grundpedagogik och det grundmaterial som du kommer att få tillgång till på utbildningen kan anpassas efter olika förhållanden.

VILL DU HÅLLA I ENSKILDA SAMTAL?
Den här utbildningen förbereder dig inte för att hålla i existentiella samtal med enskilda personer. Det är en helt annan pedagogik och metodik. Om du är intresserad av det passar utbildningen i Existentiella samtal och coaching dig bättre den kan du läsa vidare om här.

KURSLEDARE

Ann Lagerström, fil. mag. i praktisk kunskap, senior ledarskapskonsult, certifierad existentiell coach och samtalsledare, existentiell vägledare.  Studerat existentiell filosofi och psykologi på Södertörns högskola och SEPT.
KONTAKT ann@existentiellt.nu | 070 5562556

GÄSTLÄRARE

Du kommer också att träffa några erfarna och inspirerande gästlärare.

UTBILDNINGEN | FAKTA

VAD
Diplomutbildning: Att leda  existentiella samtalsgrupper
En vidareutbildning för dig som har ett samtalsyrke och som vill arbeta med grupper som vill samtala om existentiella frågor.

NÄR
5-6 april
9-10 maj
Inläsningsperiod
22-23 augusti
Praktikperiod
19 september
10 oktober 2019.

TIDER
09.00-17.00

ANTAL DELTAGARE
Max 12

VAR
 113 33 Stockholm

FÖRKUNSKAPER
Du som söker ska arbeta i ett  samtalsyrke – lärare, socionom, terapeut, läkare, coach, ledare, sjukgymnast, sjuksköterska eller ha en liknande dokumenterad yrkeserfarenhet.

KURSLEDARE
Ann Lagerström, fil. mag i praktisk kunskap, senior ledarskapskonsult och existentiell samtalsledare, vägledare och certifierad existentiell coach.
Ni kommer också få träffa några erfarna gästlärare.

KOSTNAD
20 000 kr + moms.

ANMÄLAN
Anmälan senast 15 mars.
Ange namn, mobilnummer, adress, mail och yrkeserfarenhet.
ann@existentiellt.nu

INFORMATION
Hör gärna av dig om du vill veta mer eller det är något du undrar.
070 5562556 • ann@existentiellt.nu

VAD ÄR EXISTENTIELLA SAMTAL OCH COACHING

Här kan du läsa en längre text om de existentiella samtalens rötter och praktik.

EN TID, En plats, en grupp, ETT SYFTE
– ÄR NYRÅSAFTON FEST ELLER RIT?

 

Den moderna människans problem är att hon inte längre kan träda in i riten, inte låta sig förvandlas av den, hon kan bara härma den.
Tom F. Driver i boken Liberating rites

Mycket av det som händer på nyårsafton är redan bestämt. Finkläderna, maten, champagnen, fyrverkerierna, kramarna och lyckönskningarna om ett gott nytt år. Under ett dygn står miljontals människor världen över och räknar tiden för att inte missa den där sekunden då ett år passerar in i ett annat. Ett ögonblick bland ögonblick får en särskild betydelse, tillsammans går vi igenom en passage, lämnar en tid och går in i en annan.
Det kan se ut som en klassisk övergångsrit med kraft att förändra och förvandla den som är med. Men är det verkligen det? Följ med på en utforskning av ritens väsen och svara sedan på frågan själv.

Riten betvingar de obesvarade frågorna
I The Cathedral Church of St John the Divine på Manhattan skvätter predikanten Thomas Miller heligt vatten på de cyklar som ställts upp i altargången. En i taget välsignar han dem i en modern rit byggd på en gammal föreställning: Det går att skydda sig mot olyckor, det finns en osynlig kraft som kan hålla sin hand över en människa och hennes cykel.
Vi vet att vi finns. Jag kan se dig. Du kan se mig. Men ingen av oss är helt säkra på varför. Var kommer vi i från? Vart går vi efter döden? Och om det finns något före och efter, något ovan och under, något bortom det vi med våra sinnen kan erfara – vad är detta något?
Så länge människan kunnat tänka abstrakta tankar så verkar hon ha funderat över de stora obegripliga frågorna. Och i sina försök att förstå har hon skapat bilder av det där andra, det där osynliga, det där mäktiga och metoder för att påverka, dra nytta av, skydda sig mot eller förena sig med de krafter som är större än hon själv.
Hon har skapat riter, symboliska handlingar, en slags helig lek med hopp om att det hon tror på ska bli verklighet. Det går en rak linje mellan den cyklande servitrisen i New York och den 40-årige man som någon gång för sådär 80 000 år sedan begravdes i en grotta i Shanidar i Zagrosbergen i Kurdistan i Irak höljd i blommor. Hon är homo sapiens, han är neandertalare, båda tror de att det går att skydda sig mot döden med hjälp av vardagliga ting.

När vi tar en bulle och dricker kaffe är det fika, när de kristna tar emot vin och oblat under mässan är det ritual.

Det var först på 1800-talet som antropologerna började kalla människans kollektiva symbolhandlingar för rit. När männen som forskarna studerade i Afrika lindade sina pilar var det vapenvård, när de målade sina kroppar för att förbereda sig för jakten kallades färgen en symbol för jaktlycka och själva insmörjandet en rit. När vi tar en bulle och dricker kaffe är det fika, när de kristna tar emot vin och oblat under mässan är det ritual.

Riten förverkligar våra föreställningar
Vissa forskare menar att riter är ett fundamentalt mänskligt behov, att det är lika naturligt att ritualisera, som de kallar det, som att skratta och sova. För att människan ska må bra så måste hon ha en föreställning om varifrån hon kommer, varför hon är här och vart hon tar vägen efter döden. Och för att behålla kontakten med tron måste hon då och då tillsammans med andra bekräfta den i någon form av rit. Och precis som fotografen Giorgia Fiorio gjorde på sina resor så upptäckte antropologerna att människor i och för sig tror väldigt olika, men att ingredienserna i riterna är sig ganska lika.
Det är till exempel inte bara på Manhattan som vatten betraktas som en helig vätska. I Bangkok renar sig de thailändska buddisterna inför det nya året genom att blöta ner varandra med hjälp av färgglada vattenpistoler, i Anderna såg Giorgia Fiori shamanerna ta helande bad i Huaringsjöarna och i svenska kyrkor döper prästerna de nyfödda med vatten på huvudet.

En tidig morgon i Kathmandu i Nepal  fick jag följa med Harikala Adhikany till ett av Nepals och hinduismens heligaste platser Pashupatinath. Vi vandrade i mörkret längs de leprasjukas gata, förbi de mediterande heliga männen, längs med moder Teresas hem för gamla och döende och ner till floden Bagmati och ett av världens största Shivatempel. Medan solen gick upp kunde vi följa ritualerna; blommorna som offrades i floden, asketerna som magra och stilla stod där i timmar och de två männen som brände sin döda mamma, kastade hennes aska i vattnet, klädde av sig och badade. Bagmati, en biflod till Ganges, sceneri för världens mest omfattande religiösa rit kumbh mela, en 104 dagar lång badritual med över 40 miljoner deltagare.

Spa som rituell rening
Och även om vi är världens mest sekulära land enligt World Values Survey så kan man ibland undra. Vad är nyårsaftonen annat än ett försök att förstå tiden? Vad är spakulturen annat än ett försök till rituell rening? Den moderna människans problem, skriver Tom F. Driver i boken Liberating rites, är att hon inte längre kan träda in i riten, inte låta sig förvandlas av den, hon kan bara härma den. Yasuragin utanför Stockholm är inte ett japanskt rituellt bad, det är en disneyversion, en komersiell kopia som lovar utan att hålla. Många av oss besöker påskens midnattsmässa mer av tradition än övertygelse, vi är ute efter stämningen, inte delaktighet i Jesu lidande, död och uppståndelse. Och trots att ingen av oss längre tror på osynliga ruggiga skogsväsen så samlas vi ändå kring maj- och påskbrasor.

När en djupt religiös människa går in i kyrkan, synagogan, templet, som ju i realiteten är ett helt vanliga hus, träder de in på heligt område, en lokalavdelning av himmelriket. Det är som med ambassader. Du är i Frankrike men går in genom porten på nummer 17, rue Barbet-de-Jouy i Paris och plötsligt befinner du dig på svensk mark. Pilgrimerna som vandrar till Lourdes, som MS-sjuka Christine i Jessica Hausners prisbelönta film Miraklet i Lourdre, tror på allvar att de genom att gå och be kan bli friska, helbrägdagjorda. Och mannen som sticker nålar genom sin kind, hon som fastar, och han som låter naglarna växa genom handen försöker använda smärtan som en genväg till ett annat medvetandetillstånd, närmare det outgrundliga, översinnliga.
Man kan fundera över punkarnas säkerhetsnålar, de anorektiska flickornas tomma tallrikar, de ungas sönderskurna armar, tatueringarna, och späkningarna på gymmen. Kanske är likheterna bara en tillfällighet. Men det finns de som säger att det är så det blir i ett samhälle utan en gemensam bas, utan tro, utan fungerande riter, utan möjlighet att återknyta till föreställningar om det eviga. När ångesten slår till dyker behovet att ritualisera upp trots att där inte finns någon förklaring, ingen mytologisk berättelse som förklarar varför det kan tänkas hjälpa.

Riten som maktutövning
Men alla forskare tror inte alls på att riten skulle spegla något slags inre behov utan ser den som ett socialt fenomen, ett sätt för de som har makten i samhället att få alla att tro på samma sak och därmed dra åt samma håll. Gemensamma ritualer skapar kontinuitet och gemenskap. De gör medborgarna lugna och hjälper dem att slippa grubbla. Rit som en form av trygghet, kontroll och makt.
I Ryssland under revolutionen instiftades ett ritministerium som konstruerade kommunistiska ritualer som skulle ersätta de religiösa. Adolf Hitler var en mästare på att iscensätta rituella spektakel med sig själv som universums centrum.

Rit som kollektiv happening
Sen finns det de som vill devalvera riten ytterligare, som tror att den inte är något annat än ett uttryck för vårt behov av gemenskap, en kollektiv happening som får större kraft ju oftare den upprepas. Den starka upplevelsen har ingenting med andlighet att göra, är inte ett uttryck för kontakt med det eviga. Den är helt enkelt bara en skön känsla av igenkänning, av att höra ihop, tro på samma sak och vilja nå något tillsammans. Ser man det så kan finalen i Allsvenskan räknas som rit. Tecknen finns där – den definierad församling, en utvald plats, rituella kläder, hjältar, syndare, straff, offer och utlevelse på gränsen till trans.

Och  så finns förstås de som är helt övertygade om att de religiösa riterna inte alls är påhittade, att de inte är skapade av människor utan av av gudarna. En ritual är helt enkelt evighetens försök att kommunicera med oss som är på tillfälligt besök i verkligheten.

Så hur är det nu med nyårsafton? Är det en rit eller bara en helt vanlig fest?
Ann Lagerström

FOTO: Enligt CC.
Publicerad första gången i Tidningen Vi 2012.
Du får gärna dela artikeln, skriva ut den och ge till en vän eller använda den i undervisning eller i samtlasgrupper bara du uppger källan. Men vill du publicera en på din sajt eller i pappersversion får du höra av dig till ann(sanbela)lagerstom.nu.

MER OM RITER

RITEN KAN HELA OSS,
intervju med forskaren Maria Liljas i SvD.
För att få perspektiv på oss själva måste vi ibland stiga åt sidan och sätta det privata i relation till något större och djupare. Vardagslivets gnet i förhållande till världen, kosmos och evigheten.”

MER OM RITER

GÅ I EXISTENTIELL SAMTALSGRUPP

SKA FARMOR FÅ VARA MED PÅ JULAFTON?

Eli och Julia, som är halvsyskon, vill bjuda in farmor Ellen för att fira jul med familjen. Pappa Fredrik och mamma Torun vill inte.
Det hela kompliceras av att Julia är Fredriks dotter, medan Eli är Toruns flicka och har en annan pappa

Vad tycker du är rätt handling i den här situationen? Ska alla vara med på julen, eller bara vissa utvalda. Så här tänker filosoferna:

Dilemmat

MO ZI tror på universell kärlek

Den kinesiske filosofen Mo Zi,k som levde på på slutet av 400-talet och början av 300-talet  f.v.t. skulle också ha bjudit in Elis farmor eftersom han var säker på att människans djupaste drivkraft var  Jian ai 兼爱, universell kärlek. Flera hundra år före den västerländske profeten Jesus hävdade Mo Zi att jai an manar oss att behandla alla som vi själva skulle vilja bli behandlade och att vi ska bry oss om människor oberoende av deras status eller förhållande till oss. Hans filosofi kallas i Kina för moismen och sammanfattas i meningen ”när någon kastar en persika till mig återgäldar jag den med ett plommon”.

Sören Kierkegaard tror på människans rätt att välja.

Även om Julia kallar sin pappa Fredrik för barnslig så kan han luta sig mot filosofen Sören Kierkegaard  (1813-1855) som såg människans utveckling i flera steg. Det första kallade han för det estetiska, och i det var människan vänd utåt mot andras åsikter och tingen omkring henne. I nästa stadium, det etiska, började hen upptäcka sig själv och sin egen vilja oavsett vad andra tyckte. Det här var viktigt inte bara för individen utan också för samhället, menade Kierkegaard, eftersom vi genom att vara ärliga mot varandra tillsammans kan utveckla den mänskliga moralen.

Jean-Jacques Rousseau misstrodde konventionerna.

Julia skulle kunna läsa den schweizisk-franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) som skilde på människans ”naturliga tillstånd” och det hon tvingades till när hon anpassade sig till samhället. Den naturliga människan, är fri, oberoende och har en självklar godhet och empati, menade han. Men när vi började leva i grupper så skapades normer och lagar som inte var till för människan, utan för att trygga våra tillgångar. De här reglerna korrumperade oss så starkt att vi förlorade våra naturliga förmågor. Så istället föra att odla vår medfödda medkänsla så tvingar samhället oss att bli egoistiska.

Adam Smith vill ta hänsyn till allas behov.

Mamma Torun försöker hitta lösningar som passar alla och skulle kunna hämta kraft hos den politiske filosofen Adam Smith (1723-1790) som menade att människan i och för sig har en medkännande sida men att starkast är ändå egennyttan och att det inte går att bortse från den när man behöver förhandla. De bästa avtalen, menade han, är de som tar hänsyn till allas behov.
 Ann Lagerström

De filosofiska dilemmana har förut publicerats i Modern filosofi och Modern psykologi.

LÖS ETT LIVSFILOSOFISKT DILEMMA

Det jag uppskattar allra mest med filosofin är rätten att tänka olika. Det den ena filosofen försvarar avfärdas av den andra, och det finns alltid någon med en tredje och fjärde ståndpunkt. Välkommen till Dilemmat. Varje månad  under 2019 kommer du kunna testa dina egna tankar kring svåra etiska problem mot filosoferna.

Texterna har förut varit publicerade i Modern Filosofi och Modern psykologi

Dilemmat

Så Här går det till

Först läser du berättelsen och bestämmer dig för vem av personerna du tycker har de klokaste synpunkterna
Sedan går du vidare via länken längst ner på sidan och för att ta reda på vilken  filosof som stödjer din ståndpunkt och vilka argument hen har.

FILOSOFI SOM SÄLLSKAPSLEK

Om ni är flera kan ni läsa berättelsen högt först. Vem håller med vem? Och varför? När ni argumenterat ett tag kan ni följa länken längst ner och få fler argument från filosoferna.
Glöm inte: Övertala inte varandra, ta istället chansen att vidga dina vyer genom att vara nyfiken på de andras argument.

DILEMMA 1: Vem får komma på julafton?

Familjen Wide-Persson har bestämt sig för att börja julpynta nu när alla hel-, halv- och bonussyskon för en gångs skull är på plats samtidigt. Men var är julsakerna? En del av familjen går ner i källaren för att leta. Och mitt i röran säger Eli 9 år:
”Farmor kommer också på julafton.”
PAPPA FREDRIK: Din farmor! Varför det!
ELI: Hon blir så ensam eftersom pappa Linus åker bort när jag inte firar med honom. Jag sa att hon kan va med mig.
MAMMA TORUN: Det var snällt av dig Eli, men det passar inte.
ELI: Passar  – vad betyder det?
JULIA, 18: Jag tycker Eli har rätt. Vad spelar det för roll att det är hans farmor. Agneta kan väl vara familj med oss också. Familj är bara en konstruktion skapat av samhället. Vi gör väl som vi vill.
FREDRIK: Men Julia, din farmor skulle tycka att det kändes konstigt.
ELI: Jag tror farmorna skulle gilla varandra.
JULIA: Men det där kan vi väl lösa genom att bjuda in fler, då märks Agneta knappt. Min svenskalärare sa att hon skulle fira julen ensam. Hon är jättetrevlig. Och det går en kille från Afghanistan i min klass också. Han kan väl komma.
TORUN: Nej, vänta nu, låt oss kompromissa.
ELI: Det blir kul med massa folk!
FREDRIK: Tyst nu allihop. Jag vill inte. Jag klarar det inte. Om Elis farmor är här är det som om Linus firar jul med oss.
JULIA: Vad du är konventionell pappa! Och barnslig.
TORUN: Eli, det är jättefint att du tänker på din farmor, men vi måste ta hänsyn till alla här i familjen. Det blir för komplicerat att blanda familjemedlemmar hur som helst. Agneta får komma på juldagen, då ska ju du Fredrik fira med dina vuxna barn, och då kan du Eli ägna dig helt åt att göra det fint för farmor Agneta.
Ann Lagerström

HÄR BLIR DET UNDER 2019 ETT NYTT DILEMMA VARJE MÅNAD

Metamorfos. Förvandling. Förändring. Omdaning.

Vi är natur. Vi ingår i samma system, lever under samma villkor och följer samma cykler. Den här dagen får du djupdyka i dig själv som natur – existentiellt och konkret och hitta nya vägar att omfamna  livets förändring.
Under en vårdag kombinerar vi existentiellt utforskande med skogsvandringar och direktkontakt med naturen.

SÅ HÄR GÅR DET TILL
Först närmar vi oss det existentiella. Vad är det att vara en del av naturen, att leva i metamorfos, att vara i ständig förändring. Sedan går vi ut i skogen runt knuten. Möter naturens pånyttfödelse. Och där i en glänta får du lära dig mer om vilda växter, och hur de kan bli en del av din matkultur. På vägen hem plockar vi det vi behöver för att laga en vild vegetarisk  måltid tillsammans. Efter maten får du en stund för dig själv – vandra, skriv, fundera. Sedan samlas vi, fikar och reflekterar kring hur metamorfos kan vara en del av vår livsförståelse.

KURSLEDARE
Ann Lagerström, existentiell samtalsledare och författare bidrar med existentiell filosofi och psykologi.
Lisen Sundgren, kostrådgivare och en av våra främsta kännare av örter och vilda växter, introducerar er till naturen som källa till hälsa och njutning.

Mycket av det du möter i naturen går att äta.

Råda lada ligger vid skogsbrynet och är en plats för reflektion och kreativitet.

SCHEMA
09.00 Samling, morgonfika presentation.
09.30 Temat: Livets metamorfos: VÅREN
Att möta sig själv som ny.
10.45 Möt skogen i tystnad.
11.15  Vildväxtskola ute i skogen.
Vi samlar växter på vägen hem.
12.30 Vi lagar en vild vegetarisk måltid med de växter vi plockat.
13.15  Lunch och samtal.
14.00 Reflektion och egen tid.
15.00 Fika och avslutande reflektion.
17.00 Slut.

KURS
METAMORFOS: Naturen som existentiell kraft
En dag för reflektion och utforskande med hjälp av naturen och det existentiella perspektivet.

NÄR
18 maj 2019, 10.00-17.00.
Från 9.00 serverar vi te, kaffe och något att tugga på.

VAD
Kortare föreläsningar, samtal, skogsvandring och matlagning med hjälp av örter och ogräs.

FÖR VEM
För alla som är nyfikna på sig själv som en del av den process som är vår natur.

VAR
Råda lada en plats för kreativitet och eftertanke  i södra Råda i Roslagen, inte långt från Väddö. Det går bussar från Stockholm via Norrtälje och vi hämtar och lämnar på busshållplatsen.HUR MÅNGA

ANAL DELTAGARE
Max 15 personer.

KOSTNAD
2000 kr ink. moms, alla måltider ingår.

HUR ANMÄLER MAN SIG 
ALTERNATIV 1 Betala direkt via Swish och ange Metamorfos, namn, mobil, e-post.
Swishnummer 1233222916
ALTERNATIV 2 Via anmälningsformuläret längst ner här på sidan. Du betalar då via faktura.

SISTA ANMÄLNINGSDAG
30 april 2019.

INFO
Hör gärna av dig om du vill veta mer:
Ann Lagerström, ann@existentiellt.nu, 070 5562556
Lisen Sundgren, lisen@lifebylisen.com, 070 6646921

I SAMARBETE MED  Life by Lisen.

Lisen Sundgren är herbalist och en av Sverige främsta förmedlare av kunskap om örter, viilda växter och naturens läkande kraft. Hon är också kostrådgivare med inriktning på klimatvänlig god mat. Och så undervisar, föreläser och  samarbetar hon med kockar både i Sverige  och internationell. Lisen har skrivit flera böcker om örter och senast Vildvuxet.

Ann Lagerström, fil.mag i praktisk kunskap med existentiella samtal som specialitet. Författare, journalist och ledarskapskonsult som numera arbetar allra mest med existentiell filosofi och psykologi. Undervisar, föreläser och har både grupp- och enskilda samtal på existentiell grund. Skrivit Konsten att leva innerligt.

HÄR KAN DU ANMÄLA DIG

Jag vill gärna delta i METAMORFOS

Katedralakademin ordnar söndagssamtal och ett av de ska handla om vad det innebär när människor säger att det inte är religiösa men andliga.
Ann samtalar med  Carl Reinhold Bråkenhielm seniorprofessor i tros- och livsåskådningsvetenskap, fysikern Sören Holst och biskop Bengt Wadensjö.
NÄR 7 april, 13-14.30.
VAR Storkyrkosalen Trädgårdsgatan 9 i Gamla stan, Stockholm.
Mer info kommer snart på Katedralakademins sida.