Author

Ann

Browsing

Annalena Sund Aillet är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, certifierad existentiell coach, och handledare och lärare i psykoterapi och existentiell coaching.
Hon är utbildad systemisk familjeterapeut samt lärare för grupper i MBRP (Mindfulnessbased Relapse Prevention) och MSC (Mindful Self-Compassion). Hon driver sitt eget företag Olofsgatan 11 Utbildnings AB i Stockholm där hon arbetar som psykolog, psykoterapeut, existentiell coach och handledare med individer, par och grupper på svenska, finska, engelska och franska.
Annalena har också studerat existentiell filosofi och psykologi på Södertörns Högskola och gått en utbildning i Existential Time–Limited Therapy för Alison Strasser.

ATT
VARA
MÄNNISKA

aldsflaskdfdfkjlaskdf

Existentiella samtal och coaching har sina rötter i antikens filosofi och den existentiella filosofi och psykologi som växte fram under förra seklet. Utgångspunkten är den unika enskilda människans liv och relation till sig själv och omvärlden. Samtalen är utforskande och bidrar till en fördjupad förståelse för livsval, ansvar och mening.

Att vara människa är att befinna sig i en korseld av möjligheter och begränsningar. I existentiella samtal erbjuds plats för reflektioner kring livsfrågor. Man kan ta upp något aktuellt eller utforska grundläggande frågor som människor ställt sig i alla tider: Vem är jag? Vad vill jag? Vad är meningen med mitt liv? Och hur ska jag förhålla mig till döden?

De existentiella samtalen och coachingen har sina rötter i den existentiella filosofin som sedan antiken undersökt vad det är att vara människa. Bilden som träder fram är både komplex och självklar. Människan är en varelse i rörelse. Från det att vi föds till dess att vi dör förändras vi. Det är både vårt biologiska jag som växer, mognar och åldras och vårt sätt att ta emot oss själva och världen som omdanas. Det är dessutom inte bara vi själva som ändras, allt omkring oss förvandlas också. Naturen rör sig, samhället omvandlas och de människor som vi lever med är inne i sin egen process.

Mitt i denna ström försöker vi orientera oss, samarbeta med vår omgivning och forma ett liv som är gott att leva. Att allt förflyttar sig låter komplicerat, men är på samma gång en förutsättning för att vi ska kunna ta oss själva och vårt liv på allvar. Om vi vore likadana hela tiden, fasta i vår struktur, skulle det inte finnas någon möjlighet till förändring. Nu står vi inför oändligt många möjligheter, frågan är bara hur vi ska hantera dem.

Den danska filosofen Sören Kierkegaard, som är en av de tidiga föregångarna till den existentiella filosofin, pekar viktiga funktioner hos människan i hennes möte med världen. Förutom att människan hela tiden är föränderlig så har hon ett stort mått av frihet och en vilja som kan hjälpa henne att möta den okända framtiden. Hon har också förmågan att hitta sin vilja och omvandla den till handling. Detta är utgångspunkten för existentiella samtal.

När vi möter klienten tar vi emot henne som den unika individ hon är och försöker bidra med perspektiv som hjälper henne att själv förstå sitt vara i världen, både i förhållande till sig själv och till sitt sammahang. Vi försöker bredda förståelsen av livsfrågorna, dilemman eller bekymmer som klienten kommer med. Vi gör det genom att skapa en miljö som gör det möjligt för henne att hitta tillbaka till sin egen vilja och skapa en konstruktiv handlingsplan för framtiden.

Utforskandet sker helt på klientens villkor. Klienten är sitt eget facit. Det är hon som försöker förstå sig själv och sin situation. Vi som existentiella coacher är en slags medresenärer med särskild kompetens som genom att lyssna och ställa frågor kan bredda utforskandet bland annat med hjälp av den existentiella filosofin.

Att leva innebär utifrån ett existentiellt perspektiv automatiskt att livet då och då blir svårt. Det ingår i människans villkor. Lidandet i form av smärtsamma känslor och svåra avgöranden är inte bara något som hör livet till, utan betraktas som en möjlighet för oss att utvecklas i mötet med verkligheten.

Utifrån existentiellt tänkande kan man se att vi människor till att börja med möter världen genom att försöka förstå den. Vi tar till oss kunskap och värderingar av andra, framförallt från vår närmaste omgivning, men också från lärare, vänner, litteratur och sociala medier. Redan små barn visar tydligt vad de inte vill och vad de vill: jag vill inte sova, jag vill sova, inte äta, äta. Det lilla barnet smakar på och sträcker sig efter leksaker och avvisar människor som barnet inte känner sig tryggt med. Parallellt med den egna viljan bygger vi upp föreställningarna som vi plockat upp från andra. Till en början kan det fungera bra, men med tiden kan det uppstå en inre strid mellan det andra vill och det jag själv vill, mellan det allmännas mening och min egen. Det väcks ett obehag, som vi kan kalla för skav. Det här är en form av mänskligt lidande som ställer oss inför en valsituation. Ska jag anpassa mig till samhället och de andra, eller ska jag träda fram som den unika individ jag är och lyssna på mig själv och ställa mig på min egen sida? Om skavet ignoreras kan det växa sig starkare tills dess det måste tas om hand.

Samtals- och coachingklienter kan ofta ha olika former av skav. Det är inte alltid så tydligt, men för det mesta kommer frågan upp om vad som ska få styra klientens liv: den egna viljan eller andras? Obehag av det här slaget menar existentiella tänkare är positivt för människan. Kierkegaard kallar det för förtvivlan och manar både sig själv och andra att utforska vad den där känslan berättar om oss och vår relation till omgivning. Metoden för att söka ett svar kallar Kierkegaard för innerlighet. Att vara innerlig är att ömsint vända sig inåt och lyssna till sina egna svar, ta dem på allvar, välja och handla.

Behovet av att söka sin vilja är ett tema som passar bra för existentiell coaching, men vi tar också emot klienter med stressymptom och andra livsproblem som till exempel har med relationer, arbete, mål och mening att göra. Det händer att klienter kommer för att specifikt tala om djupare existentiella frågor och allt sådant som hör livet till är vi naturligtvis öppna för.

Den existentiella samtalspartnern är i relation till klienten inte en expert, varken på mänskligt liv i största allmänhet eller klientens i synnerhet. Istället erbjuder hon ett utforskande samtal utifrån sin kompetens i existentiell filosofi och fenomenologisk samtalsmetodik med klientens fråga i centrum. Det två människor som möts, med allt vad det innebär, men det är klientens livsvärld som är i centrum. Den specifika rollen som existentiell samtalsledare eller coach förutsätter ett kontinuerligt inhämtande av filosofisk kunskap och självreflektion.

FILOSOFISKA RÖTTER

Existentiell coaching vilar på existentiell filosofi, psykologi och fenomenologisk samtalsmetodik. Det var antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles som började koppla ihop filosofiskt utforskande med hur vi människor lever vårt liv. Deras tankar har sedan i modern tid plockats upp av filosofer som Sören Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Simon de Beauvoir och Maurice Merleau-Ponty.
Parallellt med filosoferna tog psykiatriker och psykoanalytiker till sig tankegångarna och utvecklade ett nytt sätt att se på människans stora frågor och hur de hängde ihop med individens liv och hälsa. Idag är den existentiella coachingen en del av en mångfacetterad existentiell rörelse i Europa, USA, Kanada, Latinamerika, Afrika och Asien.

EXISTENTIELL PSYKOLOGI

Parallellt med filosoferna tog psykiatriker och psykoanalytiker till sig tankegångarna och utvecklade ett nytt sätt att se på människans stora frågor och hur de hängde ihop med individens liv och hälsa. Ur deras arbete utvecklades sedan existentiell psykoterapi, och det finns idag flera olika skolor med samma rötter men lite olika inriktning. I Storbritannien finns till exempel Emmy van Deurzen och Ernesto Spinelli. I Österrike arbetar Alfried Längle med Existentiell analys. I Australien finns Alison Strasser och i USA t. ex. Irvin Yalom. Ur psykoterapin har sedan olika samtalsformer vuxit fram, till exempel den existentiella coachingen som idag finns i flera världsdelar.

“… man kan börja var som helst men om man gräver tillräckligt djupt kommer man att komma till samma punkt, och där ska man finna att varje människa är större än hennes åsikter och handlingar och att vi alla är rätt lika i vår litenhet inför vår plats i alltet och stora i det att var människas betydelse för den andre är omätlig.”
Stina Oscarson, dramatiker, DN 180926.

BÖCKER FÖR DIG
SOM ARBETAR
MED SAMTAL

Här kommer du att få tips om böcker som främst beskriver det existentiella perspektivet på människan och på samtal.
Det kommer att vara både filosofi, psykologi och samtalsmetodik. Och framförallt böcker som jag själv har stor nytta av.
När jag läser försöker jag använda den existentiella tanken att inte ta författarnas ord för sanning utan istället låta de filtreras genom min egen erfarenhet och kunskap. Stämmer det de skriver med vad jag upplevt och vad jag tänker? Har de något att bidra med som öppnar mina föreställningar och förhållande till världen? Eller är vi just nu inte kompatibla?

JAG FYLLER PÅ EFTERHAND
EXISTENTIELL PSYKOLOGI

• An Existential Approach to Human Development: Philosophical and Therapeutic Perspectives Paperback, Martin Adams (2018)

EXISTENTIELL COACHING

Case Studies in Existential Therapy: Translating Theory into Practice, red. Simon de Pluck. (2018)

Existentiella praktiker arbetar olika, det här är en bok där de beskriver hur. I ett av kapitlen berättar Sasha Smith hur hon arbetar som existentiell coach. Har inte läst boken, men beställt.

EXISTENTIELL PSYKOTERAPI

Martin Adams till hör den brittiska skolan av det existentiella samtalsträdet. Och här har han tagit sig an ett ämne som han själv brinner för och som inte någon skrivit om på de här sättet förut: Hur utvecklas en människa om man tar sig an ämnet ur ett existentiellt perspektiv.
Boken An Existential Approach to Human Development (Palgrave, 22018) är dels personlig, Adams berättar om varför just den här frågan intresserar honom. Men den största delen av boken är en genomgång av vad filosofer som Kierkegaard, Heidegger, de Beauvoir skrivit om människors utveckling, och så tittar Adams på hur deras eget liv gestaltat sig.
Den tredje delen av boken  handlar om hur den här kunskapen skulle kunna  användas i samtal.

Jag tycker boken är intressant. Har inte läst den från pärm till pärm ännu, men hittar här och där ingångar till eget reflekterande. Här finns både perspektiv på mitt eget liv – hur kommer det sig att det gestaltat sig som det har och på hur jag kan erbjuda andra sätt att se på mänsklig utveckling till de som kommer i samtal till mig eller ingår i en samtalsgrupp.

Det här är ögonblicken då vi får perspektiv och vi ser vårt nuvarande sätt att leva med  hela vårt liv som horisont.
Martin Adams, s. 100. (Red. översättning.)

Som när han skriver om filosofen och författaren Jean-Paul Sartres idé om att vi alla har ett “originalprojekt” (s. 97 och framåt).  Någon gång under vår uppväxt har vi valt ett sätt att se på oss själva som skapar en berättelse om vilka vi är och vad vi är ämnade till. Den här berättelsen, menar Sartre, präglar oss ofta så starkt att den styr både vår uppfattning om världen och våra val. Den blir, med Sartres ord, “mineraliserad”, vi skulle väl på svenska säga “slagen i sten”.  Vi blir helt enkelt romanen om vårt liv.
Men, och nu kommer Sartres poäng: Originalprojektet kan brytas, eller snarare öppnas genom en, inte så sällan, plötslig insikt. Sartre kallar det “ett psykologiskt nu” eller en “närvaro av vårt vara” som kan sammanfattas med frågan: “Tänk om …”. Tänk om det här inte är mitt öde. Tänk om det finns en annan väg. Tänk om jag kan förändra och  förändras.”
Det där tål att tänka på. Spelar jag mig själv i ett drama som jag själv skrivit och regisserar. Och vad händer om jag kliver av scenen. Vad finns bakom kulisserna.

PS Länken till boken går till Bokus. Jag har inget avtal med dem utan varierar mina länkar till olika distributörer.

Vill du bli hundra år?

Vill jag bli hundra år?
Jag vet inte.  Allt beror ju på.
Om jag är frisk, om jag kan tänka, om jag har vilja, om jag kan njuta.
Vill jag sitta i en stol och nicka och knappt orka blåsa ut de hundra ljusen i tårtan.
Nej, troligen inte.
Jag brukar tänka på döden och ålderdomen som den där känslan när man är så sjuk eller så trött att ingenting annat betyder något än att få gå och lägga sig och sova. Att det inte är konstigare än så.
Dagen innan min vän Lena dog frågade jag henne hur det kändes. Och hon svarade just så:
” … som en förlamande trötthet som bara drar mig till sig.”
Är det obehagligt, frågade jag.
“Nej, det är bara omöjligt att stå emot.”
Min kamrat Karins mormor ägnade sina sista år efter hundra att fundera över varför Gud glömt henne.
Men farfar han ville inte dö. Han var så arg den där dagen vid 90 då han förstod att hjärtat inte orkade mer.
“Och jag som har så mycket kvar”, muttrade han när de körde iväg med honom i ambulansen.
Tjugo minuter senare var han borta.
Nej, ska jag bli hundra vill jag bli som mannen i Gustavsberg som jag läste om. Han som förlorade sin fru vid 83, började läsa spanska vid 84, skaffade dator vid 90 och tyckte det blev för lite att bara maila och surfa vid 98 och gick på kurs. Nu närmar han sig hundra och har bestämt sig för att översätta en roman han tycker om från spanska till svenska för att kunna dela med sig av den till de som inte kan språket.

Själv tänker jag mycket på döden just nu eftersom jag överlevt mina föräldrar för länge sedan. Länge oroade det mig. Skulle jag också gå bort vid 58. Nu vid 63 känns det märkligt. Jag är äldre än mamma.
Och idag på morgonen kan jag lugna mig själv med ett pressmeddelande som berättar att forskarna nu tror sig veta att föräldrarnas död inte har något med barnens livsvlängd att göra.
Det är den där forskningen i Göteborg på 1913 års män som visat att där inte finns något samband. Det är livsstilen som avgör hur gammal man blir tror forskarna – att inte röka betyder mycket, att inte dricka så mycket kaffe, att ha hyfsad standard vid 50, låga kolesterolvärden och fortfarande full arbetsförmåga vid 54.
Och så kanske det är humöret.
En överläkare i geriatrik jag läste om för några veckor sedan kunde inte se något samband mellan livsstilen och de hundraåringar han forskade på. Var det något de hade gemensamt var det livsinställningen. De blev äldst som hade levt efter sin egen längtan, följt sina egna känslor, levt med sig istället för mot sig.
Det ska jag fundera på idag.
FOTO: Vinoth Chandar, enligt cc.

JAG ÄR EN
MÄNNISKA
OCH HUR
KAN JAG
FÖRSTÅ
DET?

Här börjar de existentiella funderingarna. Vad är det att vara människa och vad är det där jag kallar för jag? Tusentals år har vi funderat, många svar har presenterats. Ändå är det som om själva ämnet slinker mellan fingrarna. Det går inte riktigt att sätta fingret på eller slå fast vad denna mångdimensionell varelse egentligen är. Så häng på. Låt oss hjälpas åt att fortsätta utforska vad en människa är i allmänhet och vad du är i synnerhet. Här på sidan samlat inspiration. Lyssna på dem. Men tänk själv.

JAG FYLLER PÅ EFTERHAND

JAG ÄR STARK. JAG ÄR SKÖR.


“Fragile” – skörheten. Den får vi inte glömma. Vi är starka varelser, tänk allt en människa kan åstadkomma och utstå. Men vi är också sköra. Det är ingen motsättning. Så låt oss hylla båda, välkomna båda, värna båda.
Sting och Stevie Wonder sjunger så att det känns.

Vad är det att vara människa: Spotifylista

För dig som har Spotify så har jag skapat en spellista med musik på temat Vad är det att vara människa. Lyssna här om du vill.  Fyller på efterhand.

HUR TÄNKER FILOSOFERNA?

Här kommer jag berätta mer om de olika sätt att se på vad det är att människa som finns inom existensfilosofin. Här finns allt från Jean-Paul Sartre som trodde att människan föds helt tom och att det är hon själv som fyller sig med mening. Vi väljer helt enkelt oss själva. Till tänkare som Sören Kierkegaard som trodde att vårt jag hade frihet att välja vårt liv, men att människan också hade en annan djupare tillhörighet.

DET KOMMER MERA